Notiser
 

"Den som lever utan galenskap är inte så vis som han förmodar"
Francois de la Rochefaucauld
2012-01-28 ... krocktestade.  Vimsiga, glada cockrar. Förutom alla andra test vi gör så kan man lite skämtsamt säga att våra hundar också är krocktestade. Vi har rätt stora ytor att släppa ut på, men nog springer dom och krockar i alla fall. Märkligt är det, det är som om dom vore magnetiska. Full fart, till synes blinda och döva far dom omkring som jehun och hinner inte alltid väja för eller hoppa över den mötande. Tuva och Isak har just rundat lilla huset från varsitt håll och är på uppenbar kollisionskurs.
I dag är det fruset i marken, kallt och blåsigt, riktigt otrevligt väder egentligen men hundarna trivdes med att få sträcka ut. Och själv slipper jag torka leriga tassar så länge kylan håller i sig. Det tackar vi särskilt för.
  2012-01-27 ... Isak FN Normal. Glatt besked men kanske inte så oväntat ändå. Det betyder också att Tuva, Stella och gänget i kullen efter Isak och Freja är FN normala och inte behöver testas om dom skall gå i avel i framtiden.
2012-01-24 ...what????? Stella funderar, vad i fridens dagar är detta som ramlar ner uppifrån. Första snön i livet är förunderlig, dessutom våt och inte alls trevlig i pälsen.
2012-01-21 .... nu är det nog rätt så uppenbart. Kajsa väntar valpar med Bobby på Backhills kennel.
Tvärsäker kan man ju aldrig vara i den här branschen, men alla tecken tyder på det.
Bobby är en "redig" kille om vi nu skall tala lite skånska och en riktig gentleman. Han t o m bjöd Kajsa på hennes favoriträtt glasstårta till bröllopsmiddag. Det ni!
Eftersom Freja kom i löp nästan samtidigt och det kändes omöjligt för oss med två kullar på en gång så kommer Freja att få sin kull, också den efter Bobby, på Backhills kennel i stället. F ö är Kajsa och Freja kusiner och vi ser på ömse håll mycket fram emot dom väntade valparna!
Och så väntar vi med spänning på Isaks FN-test som skickades in i veckan!

 
2012-01-21 .... alltid på fel sida om dörren är en typisk egenskap hos cocker. Är man inne och öppnar dörren så rusar dom ut, högljutt hojtande om vad kul det skall bli. Är man ute och skall in bara för att hämta en liten grej så nog skall dom genast in, och det medsamma. Känns det igen? Samma med bilen. Fulla av entusiasm hoppar dom in för att en liten stund senare, om jag så bara åkt några kilometer, lika glatt hoppa ut igen. Utan överdrift kan man nog påstå att det är en entusiastisk ras, strunt samma vad som händer, bara det händer! Bilden tv kom till efter att Isak, Tuva och Stella prompt skulle ut bara för att jag av misstag öppnade dörren - det ösregnade... Två minuter senare satt dom där med långa ansikten och undrade om inte dörren skulle öppnas igen.....
Och alla har dom sina egenheter. Lycka känns igen på att hennes tänder är som ett kardborrrband. Allt fastnar i munnen, klockor, kameror, fjärrkontrolller, viktiga papper, strumpor, tofflor, ja, allt som går att lyfta. Ska man ta på sig skorna hinner man inte få på den ena förrän den andra redan är på väg bort. Stella påkallar uppmärksamhet om man vänder ryggen till för länge. Då känner man två ihärdigt krafsande tassar, på ryggen, ungefär som vänd nu på dig, jag vill säga något...
 

2012-01-07 ... Internationell utställning, My Dog, Göteborg - liten tuva kunde stjälpt stort lass och nära skjuter fortfarande inga harar, säger vi som gillar ordspråk. Men det var två  härliga dagar med fin-fina resultat i Göteborg. Domaren Börje Johansson gillade vår "Tuva" och gjorde henne till BIM-valp. I konkurrensen om Bästa valp ställdes hon mot en betydligt äldre och färdigare hane så vi är jättenöjda. Roligt också att se att "Tuva" tog hela ståhejet med en klackspark och uppträdde så rutinerat som man kan begära i valpklass. "Lycka" rundade av dagen med en 4:e placering med CK. Tack för det!
Dagen efter var det lite omkastat i resultatlistorna, inte bara för oss. Vår flygande "Lycka" fick superkritik av domaren Ivan Vasilevic från Serbien och stod länge först. Men efter mycket springande från vår sida och mycket funderande från domarens, så fick vi slutligen ge oss mot den söta "Vera" från kennel Wavecatcher och nöja oss med nästan-bäst placeringen. Men också vi gillar Vera! Och det kommer fler tillfällen att kämpa om Certet.
Som ytterligare glädjeämne under dagarna fick Lycka delta i kennel Perchwaters avelsgrupp. Gruppen blev placerad som 4:a och 3:a respektive dag i finalringen. Första dagen var turbulent så det räckte på grund av miss i informationen. Det blir nog första och enda gången jag får springa in i stora ringen med två hundar i handen. Det saknades till en början både en hund och tre handlers i gruppen. Sent skall det glömmas! Men slutet gott, allting gott
Och titta på bilden tv, visst springer Lycka och Disa fint? Man ser knappt att det är två hundar.

För oss var dagarna i Göteborg en kanonfin start på det nya året och det var med lätt hjärta och glatt sinne som, vi i vanlig ordning alldeles för sent på eftermiddagen, fick köra hemåt för att få hem de andra hundarna. Stella, Tuvas kullsyster, som tillfälligt bor hos oss hade fått nyttig miljöträning på pensionatet tillsammans med Isak och Kajsa hade sovit i soffan hos Sanna och Johnny. Ja, det är ett sjå när man skall iväg, mycket logistik blir det.
 

Tidigare Notiser 2011-2009